Organisatoriska frågor

Tidplan

Tidplanen anger den preliminära processen för framtagande, prövning och genomförande av detaljplanen. Tiderna kan komma att justeras beroende på synpunkter från samråd, utredningsresultat och eventuella överklaganden.

Exploateringsavtal

Köpings kommun, org.nr 212000‑2098, nedan kallad Kommunen
och
Björkbacken Fastigheter AB, org.nr 559999‑9999, nedan kallad Exploatören

har följande exploateringsavtal träffats avseende genomförandet av detaljplan för Björkbacken norra.

1. Avtalets syfte

Syftet med avtalet är att reglera parternas ansvar och kostnader för utbyggnad av infrastruktur och allmänna anläggningar inom och i anslutning till planområdet, samt säkerställa en samordnad och hållbar genomförandeprocess av detaljplanen.

2. Planens omfattning

Detaljplanen möjliggör uppförandet av cirka 120 bostäder i flerbostadshus och radhus samt mindre lokaler för serviceändamål. Planområdet omfattar ca 4,2 ha av fastigheterna Köping 3:45 och 3:47.

3. Parternas ansvar

Kommunens åtaganden

Kommunen ska:

• färdigställa gator, gång- och cykelvägar, parkmark, belysning och ledningar inom allmän plats,

• bekosta anläggning av huvudledningar för vatten, spill- och dagvatten fram till anslutningspunkt,

• ansvara för planenligt upphävande av strandskydd samt fastighetsbildningsåtgärder för allmän plats.

Exploatörens åtaganden

Exploatören ska:

• bekosta och utföra intern kvartersmarksinfrastruktur (lokalgator, gårdar, parkering, ledningar),

• ersätta kommunen för den del av de allmänna anläggningarna som proportionerligt berör exploateringen,

• stå för kostnader för projektering, bygglov, geotekniska åtgärder och dagvattenhantering inom egen mark,

• upprätta och bekosta gemensamhetsanläggningar för sophantering, lekytor och intern gångtrafik.

4. Kostnadsfördelning

Den totala kostnaden för utbyggnad av kommunal infrastruktur inom planområdet beräknas till 18 miljoner kronor.
Exploatörens andel fastställs till 9 miljoner kronor, motsvarande 50 % av kostnaderna. Betalning sker i tre delposter:

1. 30 % vid laga kraft vunnen detaljplan,

2. 40 % vid byggstart av allmän plats,

3. 30 % vid utfärdad slutbesiktning.

Kommunen bekostar resterande 50 % och ansvarar för offentlig drift och underhåll.

5. Tidsplan

• Detaljplan antas: maj 2026

• Laga kraft: juli 2026

• Utbyggnad av infrastruktur: 2026–2027

• Överlämning av byggklar mark: höst 2027

• Byggnation av bostäder: 2027–2029

6. Överlåtelse och säkerhet

Exploatören får inte överlåta sina rättigheter eller skyldigheter enligt avtalet utan kommunens skriftliga godkännande.
Som säkerhet ska exploatören ställa bankgaranti på 2 miljoner kronor till kommunen innan byggstart av allmän plats.

7. Överlämnande och drift

Kommunen övertar färdigställda allmänna anläggningar efter godkänd besiktning. Drift och underhåll av park- och gatuytor övergår därefter till kommunen. Gemensamma gårdsytor ska förvaltas av en samfällighetsförening där berörda fastigheter deltar.

8. Giltighet

Detta avtal träder i kraft när detaljplanen antas och vinner laga kraft. Om planen inte vunnit laga kraft senast 31 december 2027 upphör avtalet att gälla.

9. Tvist

Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling. Om enighet inte nås ska tvisten avgöras av Västmanlands tingsrätt som första instans.

Parternas underskrifter

Köping, den ___ 2026

För XX kommun
...............................................
XX
Kommunchef

För Björkbacken Fastigheter AB
...............................................

Tekniska frågor

Tekniska åtgärder

För att möjliggöra genomförandet av detaljplanen för Björkbacken norra krävs ett antal tekniska åtgärder kopplade till markförberedelser, infrastruktur, ledningsnät och klimatanpassning. Dessa åtgärder ska säkerställa att området byggs ut på ett hållbart, driftsäkert och långsiktigt sätt.

Markarbeten och grundläggning

Innan byggnation påbörjas ska marken schaktas, fyllas och höjdsättas enligt den geotekniska utredning som tagits fram (GeoMark AB 2025‑03‑12).

• Mjukare jordar i södra delen justeras med kompensationsfyllning och lättare schaktmassor.

• Grundläggning sker med platta på mark.

• Höjdsättningen anpassas till dagvattensystemets nivåer och för att minimera risk för översvämning.

Gator och ledningsnät

Ny lokalgata (Ekallévägen) anläggs genom området med gång‑ och cykelbana, belysning och all nödvändig ledningsdragning.
Tekniska anläggningar för vatten, spill‑ och dagvatten, fjärrvärme, el och fiber förläggs i samordnade servisstråk längs gatorna.
Alla ledningar läggs i dimensioner som klarar full utbyggnad samt klimatpåverkade nederbördsscenarier.

Dagvattenhantering och klimatåtgärder

Ett LOD‑system (lokalt omhändertagande av dagvatten) implementeras.

• Växtbäddar, öppna diken och dagvattendammar etableras i parkytor.

• Regnvatten från tak införlivas i fördröjningssystemet via gröna tak och infiltrationsytor.

• Marken i lågpunkterna förbereds för temporär magasinering vid skyfall.

Energi och hållbarhet

Alla byggnader ska anslutas till kommunens fjärrvärmenät och utrustas med förberedelse för solpaneler. Energieffektivitet ska följa eller överträffa gällande krav i Boverkets byggregler (BBR).
Gatunätet utrustas med energisnål LED‑belysning med styrning efter rörelse och dygnsrytm.

Avfall och logistik

Gemensamma ytor för avfallshantering förses med underjordiska avfallssystem. Utrymme reserveras för tillfart av sopbilar och servicefordon utan konflikt med gång‑ och cykeltrafik.

Erosions‑ och stabilitetsskydd

Längs Lillån anläggs vegetationszoner och erosionsskydd av natursten och återplanterad strandvegetation för att förhindra släntskador.

Samlad bedömning

De tekniska åtgärderna är väl samordnade och genomförbara. De stödjer planens mål om ett robust, klimatsmart och funktionellt bostadsområde där teknisk infrastruktur samverkar med grönstruktur och hållbar bebyggelse.

Utbyggnad av allmän plats

Utbyggnaden av allmän platsmark inom detaljplanen för Björkbacken norra omfattar gator, gång‑ och cykelvägar, park‑ och naturmark, belysning samt teknisk infrastruktur. Syftet är att skapa en funktionell, säker och attraktiv offentlig miljö som knyter samman den nya bebyggelsen med den befintliga stadsstrukturen.

Allmän plats – gator och gångvägar

Inom planområdet anläggs en ny lokalgata, Ekallévägen, som utgör planområdets huvudstråk. Gatan byggs med körbana, gång‑ och cykelbana, trädplantering och LED‑belysning. Den ansluter till befintligt gatunät via Björkvägen i väster och möjliggör även framtida koppling mot angränsande kvarter i öster.
Gång‑ och cykelvägnätet byggs ut med trygga, bilfria förbindelser till både bostadsentréer, park och busshållplats. Passager ska utformas med tillgänglighetsanpassning och upphöjda övergångar.

Allmän plats – park och naturmark

Områdets sydliga del, längs Lillån, utformas som natur‑ och rekreationsområde. Här anläggs gångstigar, bänkar och naturlekytor.
En kvarterspark på cirka 4 000 m² etableras centralt i området med gräsyta, plantering, lekutrustning och sittplatser. Parken fungerar både som mötesplats och som dagvattenfördröjande yta vid kraftig nederbörd.
All park‑ och naturmark utformas med fokus på ekologiska värden, klimatresiliens och tillgänglighet.

Teknisk infrastruktur

I samband med anläggandet av gator och parker byggs samtliga ledningar för VA, el, fjärrvärme, fiber och belysning ut. Ledningar samordnas i gemensamma schakter för att underlätta framtida drift och underhåll. Brandposter och dagvattenanläggningar placeras enligt kommunens tekniska handbok.

Ansvar och genomförande

Köpings kommun är huvudman för allmän plats inom planområdet och ansvarar för projektering, utbyggnad och framtida drift.
Utbyggnaden planeras ske i två etapper:

1. Etapp 1 (2026–2027): Gator, park och tekniska ledningar i västra delen.

2. Etapp 2 (2027–2028): Resterande del mot östra kvarteren samt färdigställande av naturstråket längs Lillån.

Finansieringen sker delvis genom exploateringsavtalet mellan kommunen och Björkbacken Fastigheter AB, där exploatören bidrar till kostnaderna för anläggning av gatunät och parkmiljöer.

Samlad bedömning

Utbyggnaden av allmän plats är väl samordnad, praktiskt genomförbar och ekonomiskt hållbar. Den kommer att skapa ett tryggt, grönt och attraktivt område med hög tillgänglighet, tydlig karaktär och god teknisk standard.

Utbyggnad av vatten och avlopp

Utbyggnaden av vatten- och avloppssystem (VA) inom detaljplanen för Björkbacken norra syftar till att säkerställa en driftsäker, kapacitetsstark och klimatanpassad VA‑försörjning för det nya bostadsområdet. Arbetet sker i nära samverkan mellan Köpings kommun, Tekniska förvaltningen (VA‑enheten) och exploatören.

Allmänt VA‑nät

Planområdet ligger inom kommunens befintliga verksamhetsområde för vatten och avlopp och kommer att anslutas till det kommunala VA‑nätet. Kapaciteten i det övergripande nätet har analyserats och bedöms vara tillräcklig för den planerade utbyggnaden.

En ny huvudledning för vatten dras parallellt med den planerade lokalgatan Ekallévägen och kopplas till befintlig överföringsledning längs Björkvägen. Spillvattenledningen anläggs med självfall där topografin tillåter, och en mindre pumpstation planeras i sydöstra delen av området för att leda vatten till det övergripande nätet.

Vattenförsörjning

Dricksvattnet levereras från Köpings vattenverk, som tar råvatten från Mälaren. För att säkerställa tillräckligt vattentryck vid brand installeras två brandposter – en centralt i området och en nära Lillåns parkstråk. Serviser dras till varje fastighet, och byggherren ansvarar för anläggande av servisledningar fram till anslutningspunkt.

Spillvatten

Spillvatten från bostäder och verksamheter leds till KXX reningsverk, som har god kapacitet. Dimensionering sker enligt Svenskt Vattens publikation P90. Backventiler installeras där risk för uppdämning kan förekomma, särskilt i de lägre delarna nära Lillån.

Dagvatten

Dagvatten från gator, tak och hårdgjorda ytor hanteras i separata system enligt principerna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Det innebär att vatten i första hand fördröjs och renas på plats genom växtbäddar, svackdiken och öppna dammar innan det leds vidare till recipienten Lillån.
Systemet dimensioneras för att klara minst ett 10‑årsregn, och ytor i parkmark används som tillfälliga magasin vid skyfall.

Ansvar och genomförande

Kommunen är huvudman för huvudledningar och tekniska VA‑anläggningar inom allmän plats. Anläggningarna projekteras och byggs ut i samband med utbyggnaden av gator och parkmiljöer under åren 2026–2028.
Exploatören bekostar och ansvarar för VA‑ledningar inom kvartersmark fram till fastighetens anslutningspunkt.

Kvalitet och miljö

Utbyggnaden bidrar till en robust och hållbar VA‑försörjning, där kretslopp, dricksvattenkvalitet och recipientskydd står i centrum. Särskild vikt läggs vid låga läckageförluster, energieffektiva pumpanläggningar och driftsäkra kopplingar.

Sammantaget bedöms VA‑systemet i detaljplanen kunna försörja hela området med god kapacitet, samtidigt som miljöpåverkan minimeras och framtida klimatförändringar beaktas.

Ekonomiska frågor

Planekonomisk bedömning

En planekonomisk bedömning har genomförts för detaljplanen Björkbacken norra i syfte att belysa de ekonomiska konsekvenserna av planens genomförande för både Köpings kommun och exploatören. Bedömningen grundas på kommunens investeringar i infrastruktur, exploatörens åtaganden samt förväntade intäkter från framtida markförsäljning och avgifter.

Kostnader

Kommunens huvudsakliga kostnader avser:

• Utbyggnad av allmän platsmark (gator, park, natur)

• VA-, el‑ och fjärrvärmeledningar inom kommunal mark

• Projektering och administration av planen samt medverkan vid lantmäteriförrättningar

• Eventuella markförvärv och planavgifter

De totala kommunala investeringskostnaderna beräknas uppgå till cirka 18 miljoner kronor, inklusive projektering, markarbeten och följdåtgärder.

Exploatören står enligt exploateringsavtal för:

• Kvartersmarkens exploatering och byggnation

• VA‑anslutning inom kvartersmark

• Ersättning till kommunen för 50 % av kostnaderna för utbyggnad av allmän plats

• Kostnader för fastighetsbildning och interna tekniska anläggningar

Exploatörens utbyggnadskostnader uppskattas till cirka 220 miljoner kronor, exklusive bostadsproduktion.

Intäkter

Kommunens intäkter härrör främst från:

• Försäljning av kommunal mark för bostadsändamål (cirka 2,8 ha)

• Exploateringsavgifter enligt avtal

• Anslutningsavgifter för VA och eventuellt el/fiber

• Framtida skatteintäkter till följd av ökat invånarantal.

Bedömningen uppskattar den totala intäkten till cirka 20 miljoner kronor, vilket täcker kommunens investeringar och ger ett visst ekonomiskt överskott.

Drift och förvaltning

Efter utbyggnad ansvarar kommunen för drift och underhåll av gator, park- och naturmark samt tekniska anläggningar. Dessa kostnader finansieras genom kommunens ordinarie verksamhetsbudget och vägs upp av ökad skattekraft från de nya bostäderna.

Sammanvägd bedömning

Den planekonomiska analysen visar att detaljplanen är ekonomiskt hållbar för kommunen. Investeringarna är motiverade utifrån samhällsnytta, bostadsförsörjningsmål och utvecklingen av ett strategiskt beläget tätortsområde.

För exploatören bedöms projektet vara ekonomiskt genomförbart med rimlig avkastning, baserat på nuvarande marknadsförutsättningar för bostäder i Köping. Planen bedöms därmed kunna genomföras utan kommunal subvention.

Planavgift

För detaljplanen Björkbacken norra tas planavgift ut i enlighet med XX kommuns taxa för plan- och bygglovsverksamhet (antagen av kommunfullmäktige 2024). Avgiften avser att täcka kommunens kostnader för framtagande av detaljplanen, inklusive handläggning, utredningar, samråd, kungörelser och administration.

Avgiftens omfattning

Planavgiften tas ut vid beviljat bygglov för nybyggnad inom planområdet där planens bestämmelser tillämpas. Den tas ut för samtliga bygglovspliktiga åtgärder på kvartersmark och gäller under planens genomförandetid.

Planavgiften ersätts i vissa fall genom exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören. I detta projekt regleras planavgiften i exploateringsavtalet mellan XX kommun och Björkbacken Fastigheter AB, där exploatören åtar sig att betala hela avgiften i samband med undertecknat avtal, istället för att den tas ut per fastighet vid framtida bygglovsprövning.

Avgiftsnivå

Planavgiften beräknas utifrån planens areal och byggnadsvolym samt kommunens gällande handläggningstaxa.
Den totala planavgiften för detaljplanen bedöms till cirka 850 000 kronor (2026 års prisnivå), vilket motsvarar kommunens faktiska planläggningskostnad.

Undantag

Ingen planavgift tas ut för allmän platsmark eller för eventuella kommunala samhällsanläggningar, såsom park eller vattenanläggning.

Samlad bedömning

Avgiften bedöms vara skälig och transparent, följer kommunens taxa och är i nivå med liknande detaljplaner i Köping. Den säkerställer att kommunen får kostnadstäckning för planläggningen utan att belasta den ordinarie skattefinansierade verksamheten.

Ersättningsanspråk

Detaljplanen för Björkbacken norra bedöms inte medföra några ersättningsgrundande konsekvenser för markägare eller rättighetshavare. Kommunen har gjort en genomgång enligt 14 kap. PBL (plan‑ och bygglagen) och expropriationslagen (1972:719) för att bedöma eventuella ersättningsanspråk som kan uppkomma genom planens genomförande.

Allmän platsmark och inlösen

Mark som i planen övergår till allmän plats (gata, park och natur) ägs till största del av exploatören (Björkbacken Fastigheter AB). Överlåtelsen av denna mark till kommunen sker genom frivillig överenskommelse i exploateringsavtalet och med ekonomisk ersättning i form av markreglering.
Därmed förekommer ingen tvångsinlösen och inga ersättningsanspråk enligt PBL 6 kap. 13 § förväntas uppstå.

Förändrad markanvändning

Planen innebär ingen sådan förändring av markanvändningen som inskränker befintliga rättigheter eller avsevärt minskar pågående markanvändnings värde. Berörda fastigheter får bibehållna, eller i de flesta fall förbättrade, ekonomiska förutsättningar genom möjlighet till ny bebyggelse. Därmed föreligger ingen ersättningsskyldighet enligt PBL 14 kap. 5 §.

Servitut och rättigheter

Inrättande av nya servitut och ledningsrätter sker i samband med lantmäteriförrättning och regleras enligt överenskommelser med berörda fastighetsägare. Vid upphävande av eventuella befintliga servitut förväntas detta ske genom samförstånd, varför även dessa åtgärder inte bedöms ge upphov till ersättningsanspråk.

Strandskydd och intrång

Planen innebär delvis upphävande av strandskydd inom redan ianspråktagna delar av kvartersmark. Området utgörs av bebyggd eller hårdgjord mark och bedöms inte påverka enskilda intressen. Upphävandet sker med stöd av 7 kap. 18 c § miljöbalken, och inga ersättningsanspråk enligt 31 kap. 4 § miljöbalken förväntas.

Samlad bedömning

Den fastighetsrättsliga analysen visar att detaljplanen inte begränsar någons rätt till mark eller nyttjande i ekonomiskt meningsfull omfattning.
Eventuella intrång hanteras genom frivilliga avtal, och varken kommunen eller Lantmäteriet bedömer att förhållanden föreligger som kan ge upphov till ersättningsskyldighet eller skadeståndsanspråk.

Sammantaget kan planen genomföras utan ersättningsrättsliga konsekvenser för berörda fastighetsägare eller rättsinnehavare.

Gemensamhetsanläggningar

Detaljplanen för Björkbacken norra förutsätter bildandet av flera gemensamhetsanläggningar för att hantera gemensamma funktioner inom kvartersmark. Syftet är att säkerställa långsiktigt förvaltade och rättvist fördelade anläggningar för de bostadsfastigheter som ingår i området.

Gemensamhetsanläggningarna ska bildas genom lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (1973:1149). Förvaltningen kommer att ske genom en samfällighetsförening som representerar de deltagande fastigheterna.

Planerade gemensamhetsanläggningar

Inom planområdet planeras följande gemensamma anläggningar:

1. Gångvägar och intern kvartersväg
   För gång‑ och servicevägar som kopplar bostadsgårdarna till allmän platsmark. Dessa vägar ska vara tillgängliga för sophämtning, räddningstjänst och boende.

2. Dagvattenanläggning (GA: Björkbacken dagvatten)
   En gemensam anläggning bestående av svackdiken, växtbäddar och ett fördröjningsmagasin inom parkens norra del. Anläggningen ska rena och fördröja dagvatten från kvartersmark innan avledning till kommunens nät.

3. Lek‑ och vistelseytor (GA: Björkbacken gårdsmiljö)
   En gemensam yta för lekplats, sittplatser, planteringar och vistelse. Ytan ska vara tillgänglig för alla boende inom området och förvaltas genom samfällighetsföreningen.

4. Parkering och avfallshantering (GA: Björkbacken service)
   Ytor för gemensamma parkeringsplatser, gästparkering samt underjordiska avfallsbehållare. Delägarfastigheterna bidrar till drift och underhåll enligt fördelning fastställd i anläggningsbeslutet.

5. Teknisk försörjning (GA: Björkbacken ledningar)
   Gemensamma servisledningar för VA och fjärrvärme inom kvartersmark fram till anslutningspunkt.

Förvaltning och ansvar

Samfällighetsföreningen kommer att ansvara för drift, underhåll och administration av gemensamhetsanläggningarna. Kommunen är inte delaktig i dessa, men de ska samordnas med den kommunala infrastrukturen.
Kostnader för anläggande och drift fördelas enligt andelstal som beslutas vid förrättning.

Fastighetsrättslig hantering

Gemensamhetsanläggningarna ska bildas före byggstart och redovisas som GA‑områden på plankartan. Eventuella servitut eller ledningsrätter som krävs för tillgång och skötsel inrättas i samband med samma lantmäteriförrättning.

Drift av allmän plats

Efter genomförandet av detaljplanen för Björkbacken norra kommer XX kommun att vara huvudman och ansvara för drift, underhåll och förvaltning av den allmänna platsmarken inom planområdet. Syftet är att säkra en långsiktigt hållbar, säker och trivsam offentlig miljö som gynnar både boende och besökare.

Kommunens ansvar

Kommunen kommer att ansvara för:

• Gator och gång‑/cykelvägar – inklusive beläggning, belysning, snöröjning, sandning, renhållning och trafikanordningar.

• Park‑ och naturmark – inklusive skötsel av grönytor, lekplatser, planteringar, gångstigar och sittplatser.

• Dagvattenanläggningar inom allmän plats – såsom diken, växtbäddar och fördröjningsytor.

• Allmän belysning och skyltning.

Samtliga anläggningar kommer att överlämnas till kommunal drift först efter att de besiktigats och godkänts enligt kommunens tekniska krav och överlåtelseavtal i samband med exploateringen.

Driftstart och överlämnande

Överlämnandet av anläggningar sker etappvis, i takt med att respektive del av infrastrukturen färdigställs.

• Etapp 1 (2027): Gatunät, gångstråk och västra parkdelen.

• Etapp 2 (2028): Östra parken, naturstråket längs Lillån och teknisk försörjning.

Exploatören ansvarar för skötsel, renhållning och drift under byggtiden tills kommunen formellt övertar förvaltningen.

Ekonomi och resurser

Drifts‑ och underhållskostnader finansieras genom kommunens ordinarie budget för gatu‑ och parkdrift. Kommunen tillämpar sina standarder för parkskötsel, belysning, vinteråtgärder och renhållning, som säkerställer effektiv drift och omsorg om miljön.

Samordning med övriga aktörer

Driften av allmän plats samordnas med VA‑enheten och ledningsägare för el, fiber och fjärrvärme för att minimera framtida störningar. Dagvattenanläggningar i parkmark ska utformas så att både funktion och skötsel blir enkel och säker.

Drift av vatten och avlopp

Efter att detaljplanen för Björkbacken norra genomförts kommer XX kommun, Tekniska förvaltningen (VA‑enheten) att vara huvudman för drift, tillsyn och underhåll av det kommunala vatten‑ och avloppsnätet (VA) inom planområdet. Syftet är att säkerställa en driftsäker, hygienisk och miljömässigt hållbar VA‑försörjning för samtliga anslutna fastigheter.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för samtliga huvudledningar inom allmän platsmark, inklusive vatten, spillvatten och dagvatten. Driftansvaret omfattar:

• Produktion och distribution av dricksvatten från Köpings vattenverk.

• Insamling, transport och rening av spillvatten vid kommunens reningsverk.

• Drift och underhåll av dagvattenanläggningar i park‑ och gatuområden, inklusive brunnar, diken och fördröjningsytor.

• Regelbunden tillsyn enligt kommunens drift‑ och underhållsplan för VA‑nätet (DOK 2024).

Kommunen ansvarar även för eventuell pumpstation i planområdets södra del, inklusive el‑ och driftövervakning.

Fastighetsägares ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för servisledningar från fastighetens byggnad till kommunens anslutningspunkt (servisventil).
Fastighetsägaren ska:

• hålla ledningarna i gott skick,

• vidta skydd mot frysning, bakvatten eller inträngande grundvatten,

• följa kommunens bestämmelser om VA‑anläggning enligt ABVA 2022 (allmänna bestämmelser för användande av kommunens VA‑anläggning).

Kommunens driftpersonal har rätt till tillträde för tillsyn av anslutningspunkter, ventiler och brunnar.

Underhåll och beredskap

VA‑nätet ingår i kommunens GIS‑baserade drift‑ och övervakningssystem (SCADA), vilket möjliggör kontinuerlig kontroll av tryck, flöden och vattenkvalitet. Akuta åtgärder hanteras av kommunens beredskapsjour som är tillgänglig dygnet runt för läckor eller driftstörningar.

Renspolning och återkommande inspektioner av spillvatten‑ och dagvattenledningar sker enligt kommunens underhållsplan, normalt var femte år.

Miljö och kvalitet

Driften genomförs i enlighet med Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter och miljötillstånd för Köpings reningsverk. Utsläpp till recipienten Lillån och Köpingsån kontrolleras regelbundet för att säkerställa uppfyllnad av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken.

Gatukostnader

En gatukostnadsutredning har tagits fram i samband med detaljplanen för Björkbacken norra för att klarlägga fördelningen av kostnader för utbyggnad av gator, gång‑ och cykelvägar samt övrig offentlig infrastruktur inom planområdet.

Syftet med utredningen är att säkerställa en rättvis och transparent kostnadsfördelning mellan XX kommun och Björkbacken Fastigheter AB (exploatören) samt eventuella framtida fastighetsägare.

Bakgrund

Planområdet kräver utbyggnad av en ny lokalgata (Ekallévägen) med gång‑ och cykelbana, belysning, parkeringsfickor, dagvattensystem och trädplantering. Gatan knyter samman kvartersmarken med det befintliga gatunätet vid Björkvägen.
Kostnaderna omfattar även anslutningspunkter, hållplatser, ytskikt, belysningsanläggningar samt anläggningar för snöupplag och trafiksäkerhet.

Kostnadsfördelning

Den totala kostnaden för utbyggnaden av allmänna gator och gång‑/cykelvägar inom planområdet beräknas till cirka 12 miljoner kronor.
Kostnaderna fördelas enligt följande principer:

• Exploatören bekostar anläggande av gator och gångstråk inom exploateringsområdet som en del av exploateringsavtalet.

• Kommunen bekostar anslutningar till det övergripande gatunätet samt framtida drift och underhåll.

• Vid fastighetsbildning får respektive ny fastighet gatukostnadsersättningsskyldighet enligt 6 kap. 24 § plan‑ och bygglagen (PBL), men i detta fall regleras kostnaden i avtalet med exploatören och kommer inte att debiteras enskilda fastighetsägare i efterhand.

Beräkningsgrunder

Kostnaderna inkluderar:

• schakt och fyllnadsmassor,

• kantstöd, asfalt och gångytor,

• planteringar och belysning,

• VA‑förläggning i gatusektioner,

• samt trafik‑ och säkerhetsanordningar.

Utredningen bygger på kommunens tekniska handbok (2024) och kostnadsnivåer enligt Svensk byggtidning index E84, Q1 2025.

Drift och underhåll

Efter slutbesiktning och godkännande övertar kommunen ansvaret för drift och underhåll av gator, belysning och gångvägar. Driftkostnaderna finansieras genom kommunala medel och täcks inte av exploatören.

Samlad bedömning

Den genomförda gatukostnadsutredningen visar att kostnaderna är rimliga och väl avvägda i förhållande till projektets omfattning och den nytta som de tillför området.
Kostnadsfördelningen följer kommunens gatukostnadspolicy och principen att den som har nytta av utbyggnaden bidrar ekonomiskt till den.

Planen bedöms därmed vara ekonomiskt hållbar ur ett kommunalt och fastighetsrättsligt perspektiv.

Kulturvärden

Planområdet för Björkbacken norra ligger i utkanten av Köping, i en miljö som delvis präglas av äldre bebyggelse och historiska strukturer. Kommunen har gjort en översiktlig kulturmiljöanalys (Kulturverket AB, 2025‑02‑15) för att identifiera och bedöma eventuella kulturvärden som kan påverkas av planens genomförande.

Befintliga kulturmiljöer

Området angränsar till Björkbackens villakvarter som etablerades under 1940‑ och 1950‑talen. Den tidstypiska bebyggelsen består främst av friliggande villor med tegel- och träfasader, sadeltak och lummiga trädgårdar. Området utgör ett representativt exempel på efterkrigstidens bostadsutbyggnad i Köping och har ett lokalt kulturhistoriskt värde som helhetsmiljö.

Några kulturhistoriskt klassade byggnader eller fornlämningar finns inte inom planområdet, men dess närhet till äldre bostadsmiljö innebär att ny bebyggelse behöver anpassas till platsens befintliga struktur, skala och materialverkan.

Kulturhistorisk kontext

Den övergripande kulturmiljön karaktäriseras av den gröna småstadens identitet, med öppna trädgårdar, trädplanterade gator och koppling till naturen runt Lillån. Detta landskaps‑ och stadsrum är viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv då det speglar den stadsplanering som växte fram under folkhemsperioden – där natur, trygghet och bostadens sociala roll betonades.

Gestaltningsprinciper

Detaljplanen utformas så att de kulturhistoriska kvaliteterna i omgivningen tas tillvara genom:

• fasadmaterial i tegel och trä i jordnära färgskala,

• byggnadshöjder som anpassas till den omgivande småskaliga bebyggelsen,

• bevarande av äldre träd och stenmurar i planområdets sydvästra del,

• respekt för befintlig gatustruktur och siktlinjer mot Lillån.

I planbeskrivningen förtydligas krav på varsamhet och lokal anknytning i arkitektur och materialval, i enlighet med 2 kap. 6 § plan‑ och bygglagen (PBL).

Rivningsförbud

Inom detaljplanen för Björkbacken norra införs rivningsförbud för vissa byggnader och strukturer som bedömts ha kulturhistoriskt eller miljömässigt värde. Syftet med förbudet är att bevara områdets karaktär och kontinuitet samt säkerställa att befintliga kvaliteter tas till vara i samband med ny bebyggelse.

Bakgrund och motiv

I den västra delen av planområdet finns en äldre gårdsbyggnad och ett stenmursfundament från 1930‑talet, vilka utgör de sista resterna av den tidigare lantbruksbebyggelsen som fanns på platsen innan området industrialiserades. Byggnaden har lokalt kulturhistoriskt värde och är ett exempel på tidsperiodens enkla, funktionella stil.

Utifrån den kulturmiljöinventering som genomförts (Kulturverket AB, 2025‑03‑10) bedöms dessa strukturer bidra till platsens identitet och historia. Detaljplanen innehåller därför en planbestämmelse om rivningsförbud (q) för dessa byggnader enligt 4 kap. 16 § plan‑ och bygglagen (PBL).

Innebörd

Rivningsförbudet innebär att de utpekade byggnaderna inte får rivas utan särskilt tillstånd, och att eventuella ändringar ska genomföras med varsamhet enligt 8 kap. 17 § PBL. Mindre ombyggnader eller interiöra anpassningar som inte påverkar byggnadens kulturvärden kan tillåtas efter prövning i bygglov.

Byggnaderna får användas för komplementära ändamål såsom föreningslokal, kontor eller mindre café, under förutsättning att deras yttre utseende och karaktär bibehålls.

Förvaltning och ansvar

Ägaren ansvarar för att byggnaderna underhålls i gott skick och att kulturhistoriska värden bevaras. Kommunen tillhandahåller rådgivning kring restaurering och vård genom sitt kulturmiljöprogram.

Bevarandekrav

Detaljplanen för Björkbacken norra innehåller bevarandekrav för vissa byggnader, strukturer och landskapselement som bedömts ha miljömässigt och kulturhistoriskt värde. Syftet är att säkerställa att dessa element skyddas och integreras i den nya bebyggelsen för att skapa kontinuitet och stärka områdets identitet.

Bakgrund

Inom planområdet finns delar av äldre bebyggelsestruktur från 1930‑ och 1950‑talen som berättar om platsens utveckling från lantlig miljö till småstad. I den västra delen finns en laduliknande förrådsbyggnad samt en stenmur och äldre trädallé som ger området en tydlig historisk karaktär.
Dessa objekt har inventerats i samband med kulturmiljöanalysen (Kulturverket AB, 2025‑03‑10) och bedömts ha lokalt kulturhistoriskt och estetiskt värde.

Planbestämmelser

För att skydda dessa värden innehåller detaljplanen bevarandebestämmelser enligt 4 kap. 16 § plan‑ och bygglagen (PBL):

• Byggnaden i västra delen ska bevaras och underhållas i sin nuvarande volym, material och färgsättning. Mindre ändringar kan medges om de inte skadar byggnadens karaktär.

• Stenmuren och trädraden längs gångvägen ska bevaras och integreras i utformningen av den nya parken.

• Ny bebyggelse i angränsande kvarter ska anpassas i volym, taklutning och material för att harmoniera med de historiska elementen.

Tillämpning och tillsyn

Vid bygglov‑ och marklovsprövning ska det säkerställas att bevarandekraven följs. Kommunens bygglovsavdelning kan rådgöra om varsamhetsprinciper och restaurering.
Eventuell restaurering av befintliga byggnader ska ske med traditionella material och metoder för att bibehålla autenticiteten.

Motiv och mål

Bevarandekraven motiveras både av historiska och estetiska skäl. De bidrar till att skapa en varierad och förankrad stadsbild där äldre detaljer ger karaktär åt det nya bostadsområdet.
Kraven är inte avsedda att hindra utveckling utan att vägleda utformningen så att kultur- och miljövärdena tas tillvara.

Prövning enligt annan lagstiftning

Detaljplanen för Björkbacken norra reglerar huvudsakligen markanvändning, bebyggelsens omfattning och utformning enligt plan‑ och bygglagen (PBL). Vid genomförandet av planen krävs dock även prövning och tillstånd enligt annan lagstiftning, beroende på de verksamheter och åtgärder som planeras inom området.

Miljöbalken (MB)

Vissa åtgärder som dagvattenhantering, schaktning och upphävande av strandskydd kan omfattas av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken (1998:808):

• 7 kap. miljöbalken – Strandskydd: Planen innebär delvis upphävande av strandskydd längs Lillån. Upphävandet sker inom redan ianspråktagen mark, men kräver prövning av särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § MB.

• 9 kap. miljöbalken – Miljöfarlig verksamhet: Bygg‑ och anläggningsarbeten som innebär massförflyttning, bergschakt eller hantering av förorenade massor kan kräva anmälan till kommunens miljöenhet.

• 11 kap. miljöbalken – Vattenverksamhet: Eventuella åtgärder som påverkar Lillåns vattenområde, t.ex. erosionsskydd eller brofundament, kan kräva särskilt tillstånd från Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Kulturmiljölagen (KML)

Om fornlämningar eller kulturella lämningar påträffas under markarbete gäller 2 kap. 10 § KML – arbetet ska då omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Ingen känd fornlämning finns inom planområdet, men bestämmelsen tillämpas vid behov.

Vatten‑ och avloppslagen (lag 2006:412 om allmänna vattentjänster)

Anslutning till det kommunala VA‑nätet regleras separat genom kommunens ABVA (Allmänna bestämmelser för användande av kommunens VA‑anläggning). Tekniska och ekonomiska villkor fastställs av Köpings kommun som VA‑huvudman.

Väglagen (1971:948)

Eftersom anslutning sker till kommunala gator krävs ingen separat vägrättsprövning, men vid eventuella arbeten i anslutning till E18 gäller samråd med Trafikverket enligt väglagen och vägutformningsföreskrifter (VGU).

Skogsvårdslagen och naturvård

Fällning av träd inom allmän platsmark och naturmark ska ske i samråd med kommunens park‑ och naturenhet i enlighet med skogsvårdslagen (1979:429) och kommunens grönstrukturprogram för bevarande av naturvärden.

Samlad bedömning

Planens genomförande bedöms inte ge upphov till behov av tillstånd utöver de som nämnts ovan. De prövningar som krävs enligt annan lagstiftning kan hanteras inom ramen för ordinarie tillståndsprocesser och utgör inget hinder för planens antagande eller genomförande.

Kommunen bedömer därmed att detaljplanen är förenlig med tillämpliga krav i miljöbalken och övrig speciallagstiftning, och att nödvändiga tillstånd kan inhämtas i samband med genomförandet.