Situationsplan för området. Illustration: Forslunds ArkitekterBebyggelse
Bostäder
I området föreslås cirka 35 nya bostäder i form av radhus och parhus fördelat på 12 huskroppar. Inriktningen är att den nya bebyggelsen ska komplettera det befintliga bostadsbeståndet i Bollstanäs, som till stor del består av friliggande småhus med äganderätt.
Exploatören föreslår att upplåtelseformen blir bostadsrätt. Denna upplåtelseform möjliggör för en samordning av gemensamma funktioner såsom skötsel av parkeringar, grönytor och växthus inom samfälld mark. Markytan till varje bostad är liten men kompenseras av en gemensam yta i mitten av området som är tänkt att nyttjas gemensamt av de boende. Bostadshusen uppförs i två våningar.
Illustration: Forslunds ArkitekterInom planområdet är nivåskillnaderna i öst/västlig riktning relativt stora. För att hantera dessa behöver delar av marken fyllas upp. Nedan visas sektioner genom området.
mer brödtext
Gator och trafik
Området nås via Breddenvägen och Nordanvägen. Den del av Nordanvägen som utgör gång- och cykelstråk fungerar idag även som infart till befintliga bostadsfastigheter norr om planområdet. Vägen slutar i en vändplan, se kartbild under förutsättningar, sidan 39. Vändplanen kommer inte att öppnas upp för genomfartstrafik vilket innebär att det främst är boende i området som kommer att stå för den ökade trafikalstringen.
Gång- och cykeltrafik
En utgångspunkt i planeringen har varit att skapa en trafiksäker miljö samt möjliggöra säkra skolvägar då Grimstaskolan, Breddenskolan, Bollstanässkolan samt förskolan Borgen som ligger på gång- och cykelavstånd från planområdet. För illustration över föreslagna trafiklösningar, se sidan 8.
Planförslaget innebär att en ny gång- och cykelbana anläggs utefter del av planområdet på norra sidan av Nordanvägen som idag upplevs som otrygg utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv (1). Den nya gång-och cykelbanan utmed Nordanvägen knyts ihop med den befintliga. Gång- och cykelbanan ansluter i väster till befintlig gång- och cykelväg som via tunnel leder vidare mot Grimstaskolan. I östlig riktning leder gång- och cykelbanan till Violvägen.
Från den befintliga gång- och cykelvägen anläggs en separat gång- och cykelbana (2). Då detta är ett viktigt stråk för barn som ska ta sig till och från skolan bör gående och cyklister ej blandas med bilisterna eftersom gatan kommer att få en ökad trafikalstring med backningsrörelser ut i gatan.
Mellan planområdesgräns och befintlig vändplan vid Borgbyvägen kommer Nordanvägen att behålla sin befintliga karaktär. Denna del av gatan kommer alltså inte att byggas om utan samtliga trafikslag samsas i gaturummet. Detta anses acceptabelt utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv då det endast är tre bostadsfastigheter som har sina infarter utefter denna sträcka.
Biltrafik
Biltrafiken leds in i området från Nordanvägen. För att undvika nya återvändsgator skapas en sammanhängande gatustruktur där utformningen av gaturummen anpassats till platsens förutsättningar och uppskattade trafikflöden.
Trafikflödet av gående och cyklister längs med gata (3) uppskattas bli så pass stort att gaturummet behöver inrymma en separat gång- och cykelbana parallellt med körbanan. Detta då sträckan används av gående och cyklister som passerar området men som inte har sin målpunkt inom planområdet. Belysning sätts upp på västra sidan och upphöjd kantsten kommer att skilja gång- och cykelbanan från körbanan.
Parkering
Bostadsparkering sker på kvartersmark. Planen möjliggör parkering enligt de p-tal som anges i kommunens Trafikplan från 2013, vilket är 1,6 platser/bostad samt 0,1 för besöksparkering. Detta resulterar i 56 parkeringar för boende och 4 platser för besökande. P-talet innebär att några av bostäderna kommer att få tillgång till två parkeringsplatser medan andra hushåll enbart får en parkeringsplats.
Projektet planeras att genomföras i bostadsrättsform där föreningen förfogar över och fördelar samtliga p-platser till de boende. Parkeringsplatserna hyrs alltså ut av föreningen till de boende på ett sådant sätt att respektive bostad får en lämplig p-plats. Möjlighet finns även att anordna handikapparkering för hushåll som har behov av detta inom 25 meter från entrén.
Exakt placering av parkeringsplatser i förhållande till bostäder ska redovisas i bygglovsskedet.
Gestaltning
I gestaltningsavsnittet beskrivs de gestaltningsambitioner som har tagits fram i ett samarbete mellan kommun och byggbolag. Avsnittet ska fungera som underlag och stöd i samband med bygglovsprövningen. De styrande bestämmelserna som är kopplade till gestaltningsförslaget beskrivs i rutorna på sidorna 12 och 13.
Bebyggelse
De nya husen föreslås placeras i par eller rader om tre eller fyra med små passager emellan husraderna. Raderna följer i stort den nya lokalgatans sträckning och entréerna kan vända sig mot gatan. Det bildas ett centralt grönt stråk i mitten som ansluter till en större kvadratisk öppen grönyta som möjliggör miljöhus och växthus. Se illustrationsbild nedan.
Husen ges generösa fönster som tillsammans med dörrar skapar en fin symmetri mot gata och gård. Stuprör ramar in och markerar de individuella bostäderna samtidigt som taket spänner över längorna och ger en kontinuitet.
Trädgårdar och förgårdsmark ska tydligt ramas in av häckar för att skapa en mjuk avgränsning mellan det privata och allmänna. Växtligheten tillsammans med husens färgsättning och materialval skapar ett lummigt område som både känns nytt men samtidigt familjärt.
För att skapa en variation inom området ges husen tre olika färgteman. Alla husen har däremot likadana tak vilket skapar en enhetlig känsla för området. I illustrationen till höger visas exempel från exploatören hur en variation i färgteman kan se ut.
Enligt det första temat målas husen i samma klassiska röda färg som taken. Även fönster, dörrar och stuprör ges samma röda färg. Det andra färgtemat ger radhusen en ljusare färgsättning i gula nyanser. Samtliga fönster, dörrar och stuprör får en lejongul ton. Det tredje temat ger husen ännu ljusare färgsättning i vita nyanser där samtliga fönster, dörrar och stuprör får en beige/vit ton.
För att radhuslängorna inte ska uppfattas som så långa skiftar dessutom fasadfärgen mellan varje bostad. Området får härmed en harmonisk helhet med färger som smälter väl in i omgivningen. Taken kläs med ett platt tegeltak i klassisk röd färg.
Samtliga hus kläs i en täckmålad träpanel. För att ge fasaderna mera liv och en tydligare hierarki blandas stående och liggande panel mellan våningsplanen. Detta ger husen en horisontell uppdelning som fint kompletterar den annars så vertikala indelningen.
Gemensamma ytor
Inom området planeras för två typer av gemensamma ytor. Dels passager för att hantera kraftigare skyfall och dels en stor sammanhängande yta för de boende att vistas på.
I mitten av området skapas en större yta för social samvaro. Här kan till exempel bänkar sättas upp och en grillplats anordnas. Intentionen är att platsen ska utgöra en grön oas i området, vilket innebär att marken i minsta mån bör hårdgöras. För att skapa möjlighet till skuggning samt gynna ekosystemtjänster kan träd planteras inom denna yta. Mot gatorna kan bostadsparkering och ett miljöhus uppföras. Miljöhus och parkering kan avgränsas från resterande del av platsen genom häckar. Ytan är också viktig för att fördröja dagvatten vid kraftigare regn. Som en fortsättning på den större ytan löper ett grönt stråk som är cirka 10 meter brett ner mot Nordanvägen. Även detta stråk kan fungera som en yta för lek och samvaro men ska också omhänderta dagvatten samt utgöra en avrinningsväg vid kraftigare regn.
På två ställen löper en 2,2 meter bred passage mellan husraderna i öst-västlig riktning som syftar till att hantera kraftiga skyfall. Den ena passagen börjar vid lågpunkten på den västra lokalgatan och går ner till den större gröna ytan i mitten av området. Den andra passagen börjar från det gröna stråket i mitten av området och sträcker sig ner till den östra lokalgatan. Passagerna utformas som gångvägar med genomsläppligt material och 12 centimeter höga kantstenar för att skapa en tydlig ränndal för vattnet som hindrar det från att ansamlas vid husfasaderna. I övrigt utformas passagerna likadant som övriga passager mellan husen.
Teknisk försörjning
Energianvändning
Bostäderna planeras värmas upp genom värmepump. Detaljplanen möjliggörs plats för en ny transformatorstation i planområdets västra del.
Avfall och återvinning
Inom området planeras det för ett miljöhus (se skiss sidan 6). I miljöhuset sker insamling av såväl förpackningar och tidningar som hushållsavfall. Med hänsyn till att förgårdsmarken framför husen är begränsad i sin storlek, kommer behållare för hushållsavfall inte finnas framför varje hus. Gatorna är dimensionerade för sopbil och hämtning är planerad ske i anslutning till miljöhusen.
Vatten och avlopp
Nya ledningar för dricksvatten och spillvatten behöver dras fram till planområdet från Violvägen som ligger cirka 150 meter sydöst om planområdet. Befintliga dagvattenledningar finns i Nordanvägen för planområdet att ansluta till.
För att försörja planområdet med vatten- och avlopp (VA) förläggs ett nytt ledningsnät med dricksvatten-, spill- och dagvattenledningar i den nya lokalgatan. Varje hus förses via interna ledningar inom fastighetsmark kopplade till kommunens anslutningspunkt för VA. Exakt placering av ledningsdragningar inom kvartersmark ska utredas vidare. Ledningar får ej dras under hus eller stödmurar.
Ledningar förläggs även i u-området för att kunna ansluta fastigheten norr om planområdet, Grimsta 44:8, till kommunalt VA.
För att avvattna lågpunkten i gata 3 (se kartbild sidan 8) dras dagvattenledningen fram till gatans lågpunkt.
Dagvatten från gata leds till dagvattenbrunnar och i planområdets södra del anläggs ett dagvattenmagasin för rening och fördröjning av dagvatten.
Dagvatten
Dagvatten definieras som vatten som rinner av markytan vid regn och snösmältning. Framtagen dagvattenutredning har tittat på dagvattenhanteringen utifrån följande krav;
· Att de första 10 millimetrarna nederbörd som faller ska kunna fördröjas eller infiltreras inom fastigheten (kommunalt utjämningskrav).
· Att planerad exploatering inte ska öka belastningen på det kommunala dagvattennätet.
· Att uppsatta miljökvalitetsnormer för nedströms liggande recipient ska uppnås.
För att uppnå ovanstående krav krävs åtgärder som både fördröjer och renar dagvattnet inom planområdet.
Kvartersmark
Takdagvatten ska omhändertas genom utkastare som leder dagvattnet till gräsyta, stenkista eller magasin för infiltration eller fördröjning.
Dagvatten från tomtmark föreslås omhändertas i makadamdiken som följer häckarnas utbredning längs gårdstomterna. Makadamdiken anläggs genom att ett dike fylls med makadam som är krossad och storlekssorterad sten utan nollfraktion. På botten placeras som regel ett dräneringsrör som ansluter till dagvattennätet. Dagvattenlösningen skapar förutsättningar för infiltration och avledning av dagvatten även vid höga flöden.
För att klara fördröjning av 10 millimeter nederbörd inom kvartersmarken krävs en utjämningsvolym på 33 m3. Utslaget på respektive bostadstomt innebär det ett makadamdike som är 3 meter långt, 0,6 meter brett och 1 meter djupt inom respektive tomt. I diket planteras en häck för att skapa en tydlig gräns mellan gata och bostadstomt. Lösningen bidrar inte bara till fördröjning av dagvatten utan även till rening av vattnet. Utjämningsvolymen medför också att dagvattenflödet inte ökar jämfört med befintligt flöde vid ett dimensionerande 20-årsregn. På så vis förblir belastning av recipienten Norrviken oförändrad vad gäller flödestoppar.
Dagvatten från parkeringsplatser omhändertas genom att markbeläggningen på parkeringsytorna görs genomsläpplig (permeabel). Parkeringsytorna har då via infiltration kapacitet att rena och utjämna sin erforderliga utjämningsvolym. Markens infiltrationsförmåga är sämre i den östra delen av planområdet men eftersom marken ändå behöver fyllas upp i öst finns förutsättningar för att fylla upp med massor som har bättre infiltrationsförmåga än nuvarande mark.
Dagvattenutredningen har även föreslagit att dagvatten från parkeringsytor kan omhändertas genom att ett krossdike anläggs i parkeringsplatsernas absoluta närhet. Parkeringsplatsens lutning avgör dock om krossdike eller permeabel yta är lämpligt. Parkeringsplatserna bör helst luta ut mot lokalgatan för att säkra de sekundära avrinningsvägarna men en sådan lutning försvårar ofta anläggningen av ett krossdike varför permeabel parkeringsyta föreslås som dagvattenlösning.
Allmän platsmark
För att klara det kommunala utjämningskravet inom gatumark krävs en utjämningsvolym på 16 m3. Med denna volym innebär heller inte dagvattnet från gatan en ökad belastning på det befintliga dagvattennätet nedströms. Volymen skapas genom att ett underjordiskt dagvattenmagasin förläggs i gatan inne i området. Förutom fördröjning sker rening av dagvatten i magasinet samt genom filter som placeras i dagvattenbrunnarna. För magasinets ungefärliga placering se kartbild sidan 18.
Sammantaget bedöms föreslagna dagvattenlösningar med fördröjning och infiltration bidra till att utjämningskravet på 10 mm klaras, att dagvattenledningarna nedströms inte överbelastas samt att recipienten Norrviken inte drabbas av ökad föroreningsbelastning.