Området har tidigare varit en gammal handelsträdgård där ämnen som kan ha haft en miljöstörande effekt är eldningsolja och bekämpningsmedel. Eldningsoljan har dels förvarats i en oljecistern samt i en panncentral.
Inom området har tio stycken jordprover analyserats. I ett av dessa hittades halter av aromater som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. I samma punkt påvisades även någon sorts ospecificerad oljetyp som troligtvis kommer från den gamla panncentralen. I övriga punkter hittades inga föroreningar som överskrider Naturvårdsverkets angivna riktvärden för känslig markanvändning. Analys har även utförts vad gäller asfalten i en provtagningspunkt. Resultatet visar att asfalten inte innehåller stenkolstjära, vilket innebär att asfalten kan återanvändas inom ny vägkonstruktion.
Till detaljplanens granskningsskede har kompletterande geotekniska utredningar genomförts för att avgränsa markföroreningen. Föroreningarna kommer sedan att tas bort, troligtvis genom bortgrävning. För att säkerställa att så sker är planen förenat med ett villkor om att startbesked inte får medges förrän marken sanerats.
Prover från ett grundvattenrör, satt i planområdets östra del (GV11) visar att samtliga analyserade parametrar underskrider gränsvärdena från både SGU vad gäller grundvatten och Livsmedelsverket vad gäller dricksvatten. Dock påträffades bekämpningsmedel terbutylazin som är förbjudet sedan 2003. Halten av terbutylazin-desetyl ligger på 0,02 µg/l vilket enligt SGU-rapport 2013:01 bedöms som låg halt där grundvattnet är måttligt påverkat. Under planarbetets gång har ytterligare en provtagning gjorts av grundvattnet. Denna visade på låg halt och vidare åtgärder bedöms inte nödvändiga.
I samband med den geotekniska utredningen har radonhalterna undersökts. Utförda mätningar visar att det inom området förekommer höga radonhalter. Marken klassificeras som högriskområde för markradon och för att klargöra eventuella krav för grundläggningens utförande ska en mer detaljerad undersökning av områdets markradonsituation redovisas vid bygglovsansökan. Om sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra.
En förordning (2015:216) med riktvärden om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft 1 juni 2015. Den 1 juli 2017 trädde en ändring i kraft av förordningens riktvärden i 3 §.
Enligt förordningen bör buller från vägar inte överskrida:
- 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Om lägenheten är högst 35 kvadratmeter stor accepteras nivån 65 dBA.
- 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan klockan 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Ljudmiljön inomhus regleras i Boverkets byggregler.
Övervägande del av planområdet klarar ovan nämnda riktvärden för buller. Överlag ligger de ekvivalenta ljudnivåerna på 45–50 dB(A) och maximala ljudnivåer på 55–60 dB(A). Nivåerna är dock högre närmast Breddenvägen och närmast Nordanvägen överskrids riktvärden för buller på uteplats.
Området har god luftkvalitet både vad gäller partikelhalt och kvävedioxidhalter. Miljökvalitetsnormer för luft bedömsinte överskridas.
Enligt kommunens utvecklingsplan för ekosystemtjänster (Ekologigruppen, 2016) är planområdet en del av en sekundär spridningskorridor mellan de näst viktigaste områdena för äldre tallskog samt en primär spridningskorridor mellan de viktigaste områdena för äldre barrskog. Vid en närmare analys av spridningskorridoren visar det sig att det är skogsområdet närmast Breddenvägen som utgör den faktiska spridningskorridoren för såväl tall- och barrskog. Detta skogsområde ingår inte i planområdet men kan komma att naggas i kanten vid utbyggnad av gatan.
Inom själva planområdet finns inga identifierade ekosystemtjänster. Planområdet pekas ut som ett bristområde för ekosystemtjänsterna vattenrening och vegetation.
Den 16 december 2016 fastställde Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
vattendistrikt förvaltningsplan med åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer för distriktets vattenförekomster. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det grundläggande målet för vatten är att god vattenkvalitet ska uppnås.
Upplands Väsby kommun ingår tillsammans med Sollentuna, Täby, Järfälla, Sigtuna och Vallentuna i Oxunda vattensamverkan och har anslutit sig till den dagvattenpolicy som är framtagen för avrinningsområdet. Med föreslagna dagvattenlösningar bedöms miljökvalitetsnormerna för vatten inte överskridas.
Recipient för områdets dagvatten är Norrviken. Norrviken har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (2020-03-11).
Norrviken har bedömts främst ha problem med övergödning och PFOS, vilka är de parametrar som måste förbättras för att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas. För vattenförekomsten gäller att ekologisk status inte får försämras utan på sikt ska förbättras till miljökvalitetsnormen god status till år 2027. God kemisk status ska uppnås med undantag för bromerade difenyleter och kvicksilver då det i dagsläget bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk status.
Planområdet ligger inte inom skyddsområde för grundvattentäkt och omfattas således inte av några skyddsföreskrifter gällande grundvatten. Inom planområdet bedöms grundvattnets trycknivå ligga mellan 2,5 meter till 2,9 meter under nuvarande markyta.
Jordlagerföljden består i allmänhet överst av ett lager fyllning överlagrandes kohesionsjord ovan friktionsjord vilandes på berg. I den nordvästra delen förekommer dock ingen kohesionsjord. Bergets överyta har påträffats mellan 1,3 – 4,1 meter under markytan. Delar av markytan har ett ytskikt av asfalt.
Fyllningens mäktighet varierar i undersökta punkter mellan 0,1 – 1,4 meter. Innehållet utgörs av sand, grus, mulljord och lera. I enstaka punkt har även tegel och trärester påträffats.
Kohesionsjorden utgörs av lera som ner till underliggande friktionsjord, eller som djupast ca 1,5 meter, är av torrskorpekaraktär för att djupare ner övergå till att utgöras av lera med lägre skjuvhållfasthet. Där lera förekommer uppgår den totala lermäktigheten till mellan 0,8 – 1,2 meter.
Utifrån undergrundens geotekniska förutsättningar bedöms planerad byggnation kunna utföras direkt i mark på förekommande morän och torrskorpelera med hel kantförstyvad platta av betong. Före grundläggning skall förekommande mulljord och fyllning schaktas bort. För ytterligare information hänvisas till markteknisk undersökning av Bjerking, senast reviderad 24 augusti 2020.
Planområdet ligger inom kommundelen Bollstanäs som är ett villasamhälle. Bollstanäs har anor som går tillbaka till en ursprungligen förhistorisk by, Grimsta, som 1789 köptes av kamrer Johan Henrik Boll. Han lät bygga en herrgård, som från 1794 benämndes Bollstanäs. År 1907 köptes gården av Rotebro-Bollstanäs Småbruks A/B som styckade av tomter. I mitten av 1910-talet fanns det ett 40-tal egnahem och handelsträdgårdar i Bollstanäs. Orten har därefter utvecklats som villa- och trädgårdsstad och är idag ett tillväxtområde som domineras av modern villa- och radhusbebyggelse.
Planområdet ingår inte i ett område som är av kulturhistoriskt intresse enligt kommunens översiktsplan eller annat planeringsunderlag. Inom området finns heller inga kända fornlämningar.