Plandata

Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden

Denna plan hanteras med standardförfarandeenligt plan och bygglagen, PBL 2010:900 i dess lydelse 2 januari 2015.  Planen beräknas antas av kommunstyrelsen.

Planområdet ligger i centrala Östersund och avgränsas i väst av befintligt busstorg.

Planområdet omfattar 2 hektar.

Justerar koordinatnät

Inom planområdet ingår följande fastigheter:

  • Bönboken 3

  • Bönboken 4

  • Bönboken 5

Tidigare ställningstaganden

Översiktsplan 2040

Översiktsplanen, antagen 20 mars 2014, anger en övergripande utbyggnadsstrategi som dels är att bygga på redan ianspråktagen mark för att utnyttja befintlig infrastruktur och dels att bygga staden inåt för att skapa korta avstånd och integrera bostäder med service och arbetsplatser.

Översiktsplanen anger ett antal ställningstaganden varav nedanstående är relevanta för planförslaget:

  • Skapa en effektiv stadsstruktur där det är möjligt att gå, cykla och åka kollektivt.

  • Blanda staden för att få tryggare miljöer befolkade under större delen av dygnet, med bostäder, verksamheter och service som vänder sig utåt gatan. Lokaler ska möjliggöras i bottenvåningar där det finns god genomströmning.

  • Erbjud en mångfald av boendetyper för att skapa utbyte mellan människor samt möjliggöra omflyttning inom den egna stadsdelen.

  • Förtäta staden på ett bra sätt, bland annat i områden där det finns behov att fylla lucktomter samt i närheten av starka kollektivtrafikstråk. Anpassa förtätning till platsens karaktär och ta hänsyn till arkitektoniska värden.

  • Skapa nya gröna kvaliteter.

  • Utveckla stadens attraktivitet. Bygg vidare på stadens måttfulla skala med spännande och varierande arkitektur.

  • Utgå från stadens karaktärsdrag så att skillnaden mellan landmärken och bebyggelsemassan i centrum fortsätter att vara tydlig.

  • Bygg energisnålt och hållbart genom energieffektivt byggande med hållbara material, tillgängliga boendemiljöer, goda sol- och vindförhållanden samt fördröjning och rening av dagvatten med metoder som förskönar utemiljön.

Området ligger inom den befintliga staden, inom ett redan bebyggt område, vilket innebär att befintlig samhällsstruktur kan nyttjas och förutsättningarna för att kunna gå, cykla eller åka kollektivt är goda. Bebyggelsen har anpassats till stadens karaktärsdrag bland annat genom att byggnaderna trappas med sluttningen, att den nya bebyggelsens höjd inte dominerar över stadens befintliga landmärken och i övrigt ska gestaltas med anpassade kulörer och ges ett varierat uttryck i fasad och takutformning. I övrigt möjliggör planförslaget att samtliga av ovanstående ställningstaganden kan uppfyllas och planförslaget bedöms därför ha stöd i översiktsplanen.

Kulturmiljöprogram

Kommunfullmäktige antog 20 mars 2014 ett kulturmiljöprogram för centrala Östersund. Programmet som syftar till att ta tillvara och utveckla de kulturhistoriska värdena i samhällsplaneringen är en del i översiktsplanen och därmed vägledande för beslut inom bland annat detaljplaneläggning. Kulturmiljöprogrammet anger att den äldre rutnätsplanen inom riksintresseområdet Östersunds stad Z27 ska respekteras. Ingen ytterligare breddning eller avstängning i form av igenbyggda långgator eller gränder får ske. Utöver de särskilda uttrycken för riksintresset betonar kulturmiljöprogrammet att staden bär en typisk prägel av blandad och varierad bebyggelse från olika tidsperioder. Skalan är relativt låg, från två till fem våningar. Programmet pekar även ut särskilt värdefulla parker, gröna rum och gaturum, bl.a esplanaderna Artillerigatan samt Kyrkgatan från södra delen av Gustav III:s torg fram till Strandgatan.

Inom planområdet finns ingen bebyggelse som idag är skyddad enligt kulturmiljölagen men kontorsbyggnaden inom kvarteret Magistern 5 klassificeras som allmänt värdefull. I anslutning till planområdet finns också ett flertal byggnader klassificerade som särskilt värdefulla, dvs. värdebärare för riksintresset. Byggnaderna beskriv mer utförligt under rubriken ”Befintlig bebyggelse”.

Klimatprogram och Klimatstrategi

Klimatprogrammet och Klimatstrategin antogs av Kommunfullmäktige den 26 september 2019. Klimatprogrammet anger att de fossila koldioxidutsläppen ska minska med 100 % till år 2030. Energiförbrukningen ska minska med 30 % till år 2030 och växthusgaserna ska minska med 60 % mellan 1990–2020. Färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort ska vara 40 % bil, 20 % kollektivtrafik och 40 % aktiva transporter år 2030.

Klimatprogrammet har kompletterats med en klimatstrategi som innehåller prioriterade satsningar under perioden 2019–2023. En av de utpekade åtgärderna är att kommunen ska öka möjligheterna att parkera cyklar säkert både inom Östersunds tätort och vid kollektivtrafikstråk. Kommunen ska också stimulera ett hållbart byggande och föra dialog med byggherrar för att öka användningen av klimatsmarta byggnadsmaterial. Kommunen ska bevaka och utveckla trädplanteringar i parker och gatumiljö med fokus på ekosystemtjänster och ekologisk kompensation.

Tillväxtplan 2014–2020

Östersunds kommun har en tillväxtplan för hållbar tillväxt som antogs 20 mars 2014. Tillväxtplanens tre huvudmål är mer människor, mer jobb och mer bostäder För att nå dessa mål har olika tillväxtfaktorer pekats ut för att skapa ett attraktivare Östersund. Detaljplanen för Gustav III:s torg möjliggör en utveckling av en central, men tidigare otillgänglig yta. Möjlighet ges till kreativa, attraktiva och tillgängliga mötesplatser i ett läge med god tillgång till hållbara transportlösningar. Förutsättningar ges även för mer företagsamhet och fler attraktiva boenden i stadskärnan, med direkt närhet till restauranger, butiker och kulturutbud. En ny tillväxtstrategi är under framtagande under 2021.

Ett Östersund för alla

Kommunfullmäktige antog 10 februari 2015 strategin, Ett Östersund för alla, där synsättet ”Design för alla” används för att skapa ett mer inkluderande samhälle. ”Design för alla” innebär att alla människor ska ges samma möjlighet att delta i alla delar av samhället. För att uppnå detta måste byggd miljö, vardagliga ting, tjänster, kultur och information vara tillgängligt och användbart för alla människor i samhället och svara mot en ökande mänsklig mångfald. Principerna likvärdig användning, flexibel användning, enkel